I denna uppsats kommer vi att behandla frågan om huruvida Gustav Vasa och Saddam Hussein kan anses vara landsfäder eller tyranner. Det finns mer eller mindre identiska strukturer vad gäller likheter mellan Vasa och Hussein som ledare och person. Likheterna yttrar sig i formen av ledarskap och strävan efter att bilda en stark nation, samt deras ambition att framstå som en stark symbol för makten. Men skillnaden mellan Vasa och Hussein är att det gjordes under olika historiska, sociala och politiska premisser. I Sverige fanns det en stark tro på att förändra Sverige från flera löst sammanhängande landskap till en stark enad nation.

Vår uppsats omfattar en fallstudie med flera analysenheter (olika tidpunkter)under den 25-årsperiod då Saddam innehade den totalitära makten i Irak. Ämnet berör Saddam som beslutsfattare, hur han valt att agera vid olika krissituationer.De politiska besluten kommer att diskuteras utifrån Yacoov Vertzbergers teori om beliefsystem och Graham Allison´s Rational Actor Model.Mycket har skrivits om Saddam, det mesta i negativa ordalag, han harutmålats som allt från demonisk, psyksjuk, irrationell galning till en krigsälskande landsfader. Vi blev nyfikna på att ta reda på mer om Saddam, hur kan man förklara hans handlingar? Finns det ett rationellt tankemönster och hur kan manförstå hans person? Är det för enkelt att i likhet med John G. Stoessinger avfärda honom som en irrationell galning? Vi menar på att Saddam många gånger agerar rationellt utifrån sina värderingar, mål och tillgång på information då hans politikofta styrs av viljan att maximera sitt egenintresse, vi har sett en tydlig påverkan på Saddams handlingsmotiv utifrån hans beliefsystem..

The aim of this paper is to try to explain how specific, foreign policy decisions are made, and why one state decides to use violence against another state. A qualitative method is used, and text and documents are analysed. The two theoretical points of departure are central within foreign policy analysis: realism´s theories on external threats and constructivism´s theories on ideas´ policy influence. The empirical case chosen is the US decision to use military violence against Iraq. The paper investigates whether the real threat from Saddam Hussein´s Iraq was the cause of the American military attacks, or whether the ideas of leading politicians in the USA were decisive for the decision to invade the country.

                    AbstractTitle:  Irakkriget 030320 ? en komparativ studie av svensk och amerikansknyhetsrapportering. (Iraq war 030320 ? a Comparative Study of Swedish and AmericanNewsreport) Author:  Catherine Lundahl Tutor:  Christian Christensen Course:  Media and Communication C ? Bachelor Thesis University:  Uppsala Universitet Keywords:  Iraq war, framing, war journalism, propaganda, Swedish press, American press,democracy, totalitarianism, president Bush, president Hussein, the UN, victims.  AimThe purpose with this essay is to compare the Swedish and American press during the 2003Iraq war newsreport. Focus is put on the framework of news each country presents.Material/MethodologyThe essay represent a selection of articles during the week before the invasion 030313-030320which delimited to a material of 20 newsarticles from each country.

In this essay i argue that there are three different variables that may be able to control the outcome of certain foreign policy choices. These three variables are External Threats, government division and public opinion. The Essay also tries to identify former president Bush motives behind the 2003 Iraqi War. It is partly argued that the three variables had a certain amount of influence on Bush decision making process. But the main focus lies on the motives behind the attack.

Den 11 september 2001 förändrades världen. USA var inte längre skyddat av stora hav utan var nu sårbart för anfall. En ny värld krävde nya krig och de gamla doktrinerna för rättfärdigande av krigföring och nationalstatens suveränitet sattes ur spel i sökandet efter terrorister.Efter att Talibanregimen var störtad i Afghanistan var det största hotet mot USA säkerhet och världens fred diktaturen i Irak och diktatorn Saddam Hussein. Man sökte nu ett rättfärdigande av en militär invasion av Irak och presidentens retorik sökte med snabbt legitimitet i teorierna om rättfärdiga krig.Det nya amerikanska försvarsdoktrinen krävde en modig retorik för att rättfärdiga det kontroversiella beslutet om att ? efter många år ? avsätta den Irakiska diktatorn.Gränsen mellan mod och dumdristighet är hårfin.

North Korea is considered to be the most autocratic dictatorship in the world today. Its citizens are denied their most basic human rights and North Koreas ambition to pursue nuclear weapons is looked upon with great fear from the international community and the US in particular. Some experts say that the threat from North Korea is far greater than the one possessed by Saddam Hussein. Although North Korea seems to inhabit all the necessary criteria for an US military intervention the United States has openly declared its diplomatic ambitions with the state. Why?With the use of realist and social construction theory this study will bring clarity to why the United States prefers diplomacy instead of a military intervention.

AbstractUniversity of Växjö, School of Social SciencesCourse: POC 536, Political Science 41-60Title: The U.S. military intervention in Iraq ? A study of how the intervention corresponds with the UN CharterAuthors: Andreas Malmgren & Johan SchneiderSupervisor: Lennart BergfeldtDate: 2006-09-26The aim of this essay is through a qualitative literature study examine the main arguments of the Bush administration to justify a military intervention in Iraq. The theories used to explain the actions of the U.S. are system level analysis, hegemonism and realism while the UN Charter will be applied as a normative theory.

"In the eye of the beholder- A didactic study of Swedish teachers and textbooks in history?s reasoning about nine eleven and its aftermath" by Emmy Johansson and Emma Svanström aims to show which picture both teachers and textbooks on elementary school and upper secondary school want to mediate on the subject. The study also strives to compare the teachers view with the textbooks.To achieve these goals the study uses materials from eight interviews and fifteen textbooks. The methods are a combination of interviews and textual analysis inspired by the scientist Elizabeth D. Herman.

This is an essay about the political development of Iraq after the overthrow of the Baath regime by the coalition forces in 2003. Almost seven years later, the political scene is still characterised by chaos, even though the country entered a new phase with the adoption of democratic thinking and a new openness to the world. The unstable political situation is a product of inter-ethnic conflict and the interference by neighbouring countries. Iraq is up against two formidable tasks ? building democracy and building a nation.

Ett livligt debatterat ämne är huruvida det var på grund av media som USA förlorade Vietnamkriget. Denna diskussion har skapat ett förhållningssätt mellan försvarsmakter och media världen över. Ett förhållande där journalisterna hävdar att medborgarna har rätt att veta och militären hävdar att soldaten har rätt att leva. Vidare tar de stora världsledarna stora mått och steg i syfte att säkerställa att hemmaopinionen är positivt inställd till deras gärningar. När Saddam Hussein planerade att anfalla Kuwait och i dennes bedömning av omvärldens reaktion, lägger han stor vikt vid hur eventuella intervenerande nationers hemmaopinion skulle inverka på deras deltagande.

Under Gulfkriget växte en diktatur fram i Irak som världen lärde känna som Baathregimen. Denna styrdes av Saddam Hussein och hans inre cirkel, som behöll sitt maktmonopol genom upprepade våldshandlingar och hård kontroll över medborgarna. De demokratiska rättigheter som vi i västvärldens demokratier tagit som självklarheter var här inte så självklara. USA tog på sig rollen att avlägsna Saddam Husseins regim och bidra till att en demokratisk regering inrättades. Vid krigsslutet den 1 maj 2003 hade regimen fallit och Irak låg i händerna på ockupationsmakten.

The purpose of this study was to conduct a qualitative study with a case study research design, where we studied social workers and politicians view on honor-related problems of underage girls and boys in the age 13-17. We need knowledge about honor related violence and oppression in the political community and social services to work with honor-related problems. Political decisions affect how social work is developed around the honor problem; therefore, it is also important to highlight this direction for the work. It requires a knowledge complement of honor-related problems not to risk exposing the child to further risk from the family (Hedersförtryck, 2009). This is to live up to, for example the law of Social Services, school law and Human Rights (Hussein & Kinuka-Svedberg, 2010).